450 kr i timmen: vad är erbjudandet egentligen värt?

”Jag ska ha minst 450 kr/timme som anställd, annars tar jag inte uppdraget”, sa den unga socionomkonsulten med en bestämd ton som avslöjade att här fanns det inget att förhandla om. Det är vanligt att många socionomkonsulter, ofta yngre, kommer med sådana ultimatum. Man är inte öppen för att höra något annat argument än att vi accepterar kraven, och man är inte heller villig att ta ett telefonsamtal för att reda ut något. Att en ung konsult kräver en månadslön på mer än 75 000 kr kan få vem som helst att sätta kaffet i halsen. Bolag som inte har kollektivavtal kan komma med den typen av erbjudanden som är lätta att förstå. En superhög lön direkt är mycket enkel matematik att förstå. Men ha tålamod med mig, så ska du få läsa hur det ligger till egentligen.

Kort svar: 450 kr i timmen motsvarar cirka 75 000 kr i månaden vid heltid, räknat på ungefär 167 arbetstimmar. Om den summan är lön eller samlat ekonomiskt värde avgör vad du som socionomkonsult faktiskt får ut, både nu och om trettio år.

Därför låser sig samtalet vid en siffra

Jag har länge trott att de här konsulterna blir lurade och att de bara saknar rätt information, men det börjar också gå upp för mig att det finns en hel del konsulter som helt enkelt inte bryr sig om vad som ingår. Det viktigaste är hög lön här och nu. Saker som tjänstepension, möjlighet till betald semester och trygga försäkringar ses som en bonus och inte som en nödvändighet.

Bolag med kollektivavtal har inte samma möjlighet att leka med siffror som bolag utan kollektivavtal, och det är en pedagogisk mardröm att förklara skillnaden mellan erbjudanden från bolag med eller utan kollektivavtal för en konsult som inte har vilja eller förmåga att förstå skillnaden. Och då snackar vi bara om att det är jag själv, med lång erfarenhet av bemanningsbranschen, som ska försöka förklara. Konsultchefer som är mer juniora har nästan en omöjlig uppgift.

Konsulterna har låst sig vid en summa och ser alla andra erbjudanden som att vi försöker luras och leka med siffror. Att vi är giriga och undanhåller dem pengar genom avancerat snack om tjänstepension, försäkringar, garantilöner hit och dit. Det är också en av de vanliga missuppfattningar om att arbeta som socionomkonsult som vi möter oftast.

Så mycket är 75 000 kr i samlat värde värt

Så vad innebär egentligen ett samlat ekonomiskt värde på 75 000 kr? Det kan innebära:

1. cirka 60 000 kr i lön
2. cirka 7 500 kr avsätts för din semesterlön (12,5 % enligt vårt kollektivavtal)
3. drygt 4 700 kr avsätts i tjänstepension (4,5 % upp till cirka 52 000 kr, därefter 30 %)
4. cirka 2 800 kr för andra kostnader, som försäkringar enligt kollektivavtal

Siffrorna följer 2026 års nivåer. Brytpunkten för den högre tjänstepensionsavsättningen går vid 7,5 inkomstbasbelopp, vilket 2026 är 52 125 kr i månaden. Det är en del av paketet med kollektivavtal, tjänstepension och försäkring som varje anställd hos oss omfattas av.

Så vilket samlat ekonomiskt värde erbjuder det kollektivavtalsbundna bolaget egentligen, när vi erbjuder en senior konsult 60 000 kr i lön? Får man säga att det är 75 000 kr trots att vi inte betalar ut den här ersättningen omedelbart?

Högre lön idag betyder högre skatt idag

När du har passerat en viss lönenivå kommer du att beskattas med statlig inkomstskatt, vilket innebär att en större del av varje extra krona går till skatt. Gränsen går 2026 vid 660 400 kr om året, alltså drygt 55 000 kr i månaden, för dig som inte fyllt 66 år vid årets ingång. Hade du däremot valt ett företag med kollektivavtal hade en del av arbetsgivarens kostnad gått till en investering i ditt framtida jag, i form av pengar som avsätts till tjänstepension. Dessutom behöver det framtida jaget vila sig och ha betald semester utan att behöva stressa över att få ekonomin att fungera när du vill vara ledig.

Räknar vi med ett historiskt genomsnitt på 8 % per år, vilket inte är någon garanti, kan ränta-på-ränta-effekten göra det till väldigt stora summor. Det är också därför vi lyfter riskerna med att sakna tjänstepension redan i första samtalet.

Nutidsbias: därför känns en kaka idag mer värd än två imorgon

Det finns ett begrepp inom beteendeekonomin som heter nutidsbias, som enkelt förklarat betyder att vi ger omedelbara belöningar ett mycket högre värde än de belöningar som ligger längre fram i tiden. Vi lurar oss själva att tro att en kaka idag är bättre än två kakor imorgon genom att säga att det inte finns någon garanti för att vi får två kakor imorgon, men att vi åtminstone är garanterade en kaka idag.

Argumentet som bolag utan kollektivavtal använder är att individen ska ha friheten att själv välja hur de vill hushålla med sina pengar. Problemet med detta argument är att det finns flera studier som visar att vi påverkas så starkt av nutidsbias att vi i de flesta fall hellre väljer att konsumera alla pengar direkt än att tänka på vår framtid.

Vem tjänar egentligen på ett högt timarvode?

Om du väljer en belöning nu får du självklart mer pengar i handen nu. Men du skattar också betydligt mer. De som gynnas av den här modellen är Skatteverket och bolaget som erbjöd dig högre lön från början. Skatteverket får högre skatteintäkter direkt och bolaget vinner på att kunna framstå som mer attraktivt än det faktiskt är. Det är samma mekanism som gör hållbar socionombemanning så svår att konkurrera fram i branschen.

Jämför äpplen med äpplen innan du tackar ja

Min poäng är att den som bara jämför lönesiffran jämför inte två likvärdiga erbjudanden. Att jämföra ett kollektivavtalsbundet bolag med ett bolag som saknar kollektivavtal är som att jämföra äpplen och päron. Sett över tid är den kollektivavtalade modellen bättre alla dagar i veckan, eftersom du här får en bra lön direkt men samtidigt investerar i ditt framtida jag.

Så vilket tänker du välja, pengar till dig själv idag eller värde över tid?

Vill du räkna på ett riktigt erbjudande i stället för ett principresonemang, titta på våra lediga konsultuppdrag och hör av dig, så går vi igenom siffrorna tillsammans.